Inredning för offentlig miljö – vilka materialkrav bör man känna till?

Senast uppdaterad: 260812

Inredning för offentlig miljö ställs inför andra krav än privata utrymmen, eftersom fler människor vistas i lokalerna och risker vid till exempel brand får större konsekvenser. De viktigaste materialkraven rör brandklassning, fukttålighet, slitstyrka och miljöcertifiering som FSC, vilka tillsammans avgör vilket material och vilken ytbehandling som passar bäst.

Varför ställs särskilda krav på material i offentlig miljö?

Skolor, kontor, vårdmiljöer, bibliotek och idrottsanläggningar har alla en sak gemensamt. Många människor vistas i lokalerna samtidigt, ofta under lång tid varje dag. Det ställer högre krav på materialen än i ett hem eller en enskild arbetsplats.

Byggregler ställer i regel högre krav på brandsäkerhet i lokaler dit allmänheten har tillträde, eftersom en brand i en fullsatt lokal får betydligt allvarligare konsekvenser än i ett privat utrymme. Utöver brandsäkerhet tillkommer krav på hur materialet klarar daglig belastning, städning och fukt, samt allt oftare krav på att materialet är miljömässigt spårbart och certifierat, särskilt vid offentlig upphandling.


Brandklassning, ett grundkrav i många offentliga lokaler

I lokaler dit allmänheten har tillträde är brandklassning ofta ett grundläggande krav vid val av inredningsmaterial. Brandklassad MDF, ofta rödfärgad och klassificerad enligt B-S1-d0, används där byggregler eller projektets brandskyddsdokumentation ställer högre krav på materialets brandegenskaper.

I profiler som kräver ännu högre brandmotstånd, till exempel i utrymningsvägar eller andra särskilt skyddsvärda ytor, kan gips användas som kärnmaterial. Gips är ett brandhärdigt kärnmaterial som används specifikt för profiler med skärpta brandkrav.


Fukttålighet och slitstyrka i högtrafikerade miljöer

Offentliga lokaler utsätts ofta för mer slitage och fukt än privata utrymmen. Kök i skolor och vårdmiljöer, våtutrymmen och entréer med mycket gångtrafik ställer andra krav på materialet än en vardagsrumslist i ett hem.

  • Fukttrög MDF, ofta grönfärgad, används i miljöer med förhöjd fuktnivå, till exempel storkök och våtutrymmen
  • Aluminium är fuktbeständigt och lämpligt för profiler i särskilt krävande miljöer
  • Folierade ytor är lättskötta och tål upprepad rengöring utan att behöva målas om
  • Fanerade ytor ger ett mer exklusivt uttryck men kräver i regel mer varsam hantering vid städning och underhåll

Valet mellan dessa material och ytbehandlingar avgörs av var i lokalen komponenten sitter och hur hög belastningen förväntas vara över tid.



Miljöcertifiering och hållbarhet

Vid offentlig upphandling ställs allt oftare krav på att material ska vara miljömässigt spårbart. Material med FSC-certifiering garanterar att träråvaran kommer från ansvarsfullt skogsbruk, vilket är relevant både för projekt som ska miljöcertifieras och för beställare inom offentlig sektor där hållbarhetskrav ofta ingår i upphandlingsunderlaget.

FSC-certifiering ger våra kunder ett tydligt mervärde genom att underlätta arbetet med hållbarhetskrav och miljöcertifierade byggprojekt.”Cajsa Grahn, Inköpare, GLT Herrljunga


Materialkrav i offentlig miljö jämfört med privata utrymmen

KravOffentlig miljöPrivat utrymme
BrandklassningOfta ett grundkrav, styrs av byggregler och brandskyddsdokumentation
Sällan ett formellt krav
Slitstyrka
Hög, många användare och daglig belastningLägre, färre användare
FukttålighetOfta hög, särskilt i kök, våtutrymmen och entréer
Varierar med rummets funktion
Miljöcertifiering
Vanligt krav vid offentlig upphandlingSällan ett formellt krav
Underhåll
Kräver lättskötta, tåliga ytor
Mer utrymme för exklusiva, varsamma material


Vanliga frågor om materialkrav i offentlig miljö


Byggregler ställer i regel högre krav på brandsäkerhet i lokaler dit allmänheten har tillträde. Kraven varierar beroende på lokalens användning och brandskyddsdokumentation, men brandklassat material som brandklassad MDF eller profiler med gipskärna används ofta för att uppfylla dem.

Brandklassad MDF är en specialvariant av MDF, ofta rödfärgad, som är klassificerad enligt B-S1-d0. Den används i projekt och lokaler där byggregler eller brandskyddskrav ställer högre krav på materialets brandegenskaper än vad standard-MDF uppfyller.

Det är inte alltid ett krav, men FSC-certifiering efterfrågas allt oftare vid offentlig upphandling och i projekt som ska miljöcertifieras. FSC-certifiering garanterar att träråvaran kommer från ansvarsfullt skogsbruk.

Folierade profiler är generellt mer lättskötta och tål upprepad rengöring bättre, vilket gör dem lämpliga för högtrafikerade ytor. Fanerade profiler ger ett mer exklusivt uttryck men kräver i regel mer varsam hantering vid städning och underhåll.

Ansvaret delas normalt mellan beställare, arkitekt och tillverkare. Beställaren och arkitekten specificerar kraven utifrån byggregler och projektets förutsättningar, medan tillverkaren ansvarar för att leverera material och profiler som uppfyller de angivna kraven.


Källor

Boverket – svensk myndighet för byggregler och brandkrav i byggnader (boverket.se)
FSC Sverige – information om certifierat och ansvarsfullt skogsbruk (fsc.se)
Träcentrum – branschkunskap om träbaserade material och ytbehandlingar (tracentrum.se)